Bäst före datum satt!
Under veckan som gick fick jag ett intressant besked. Ett besked som möjligen får mig att omvärdera vissa framtidsplaner.
Kunden jag i första hand arbetar mot lämnade till slut ett besked om hur de tänker avsluta användningen av systemet jag arbetar med. Detta är ett enormt skönt besked, då det tidigare bara hängt i luften
Det tråkiga är att beskedet säger 2028, vilket är ruggigt långt in i framtiden. Jag hade hoppas på att det skulle gå betydligt fortare.
Till saken hör att en stor del av mitt missnöje med nuvarande situation på jobbet kommer av en känsla av osäkerhet kring framtiden. Jag är helt säker på att min position på företagen blir skit den dag systemet upphör, vilket sker samma dag kunden slutar använda det, men tills dess sitter jag i en ganska bra sits.
Osäkerheten kring ifall det inträffar om 6 månader, eller åratal framåt har varit ganska stressande, och den stressen är nog en starkt bidragande orsak till viljan att ta situationen i egna händer och sluta.
Nu däremot, med ett relativt konkret besked, förändras situationen till det bättre. Nu vet jag vad som kommer hända, samt att jag kan planera för det.
Konsekvenser
Nu ser jag två alternativ egentligen:
- Sluta under våren enligt plan, lämna över eländet till någon annan under nedläggningsfasen
- Stanna, men slappa och lyft lön i 2-3 år
Jag tror att jag i och med detta besked blir lite lätt untouchable, då ingen riktigt vågar sparka någon som kunden i alla fall teoretiskt är beroende av, samtidigt som det knappast är värt att utbilda någon i ett system som ska läggas ned. Inte heller kommer kunden investera något i systemet, om det det inte behövs av rent regulatoriska skäl eller liknande. Vilket innebär att det skulle kunna vara 2-3 relativt stressfria år.
Nu har jag visserligen även ett annat team jag arbetar lite åt, men de jobbar inte direkt stenhårt, och är ganska trevliga. Halvintressanta arbetsuppgifter är det dessutom, och går mycket mot AI-hållet.
Så vad gör man?
Att arbeta 2-3 år till skulle definitivt vara lönsamt med tanke på att jag skulle kunna både spara pengar samt låta börsen göra sin grej. Två års arbete ger minst en miljon i sparande + utdelningar.
Samtidigt behövs det egentligen inte, men mer pengar är ju alltid trevligt.
Jag har inte på något sätt bestämt mig ännu, och jag behöver egentligen inte bestämma mig i närtid heller. Jag tror helt enkelt att jag suger på karamellen ett tag, och fattar ett beslut i frågan senare.
Jag inser också att det låter som någon slags full-blown-one-more-year-syndrome, men det bjuder jag på. 😁
Ha en fortsatt trevlig helg!
Jag tror du lider av sk One More Year Syndrome 👀. Förr eller senare övergår det i None More Year Syndrome....så blev det för mig iaf.....
SvaraRaderaDet låter rimligt att avsmaken för arbetet förr eller senare blir större än det inbillade behovet av mer pengar.
RaderaFörra veckan hade jag helt klart sagt att jag var där, men nu är jag inte riktigt lika säker längre. Men jag tänker nog fundera på saken i någon månad eller två innan jag bestämmer mig.
Håller med NLI ovan.
SvaraRaderaNär man väl börjar lessnat på jobbet blir det enklare att ta det stora steget ut i friheten. :-)
Så kan det vara.
RaderaSjälv slutade 2024-12-31 och är rikare än jag var för ett år sen både i pengar och mående. Dö inte som rikast i släkten. Då blir du en korkad apa:=)
SvaraRaderaNice! Kul att någon faktiskt tar steget ibland och inte bara funderar på det.
RaderaJag har faktiskt ingen aning om ifall jag är rikast i släkten eller inte, eller om jag ens har en realistisk chans att bli det.
Får säga grattis för att nu kunna ha en betydligt lugnare och mer förutsägbar situation. Förstår den hittills varit hyfsat skakig och mentalt påfrestande just kring denna ständiga ovisshet.
SvaraRaderaMed dina rejäla 8 mkr i FIRE kapital är väl FI delen hyfsat hemma?! Precis som för mig själv sen ett bra tag.
För min del handlar det dock om önskan om att täta en del hål (betala ner lite mer lån). Dessa går idag att laga så de inte syns genom att sälja av delar av portföljen men se det vill jag inte och då jag angenämt nog trivs ganska bra på jobb#1 med både kollegor och arbetsuppgifter samt övriga situation kengar jag på ett tag till..
Hur är det för dig ang. lån osv? Det är väl egentligen det som bestämmer? Vill man ha mer eller vill man ha mindre fast mer fri tid? En inte helt enkel fråga visar det sig för många när man väl är där vid FIRE målsnöret.
Tack.
RaderaDet skulle nog fungera redan idag. Jag har relativt blygsamma lån.
1 miljon i bolån, och ca 750k i portföljbelåning. Detta på ett nettovärde på ca 10M (bostad, tjänstepension och isk).
Problemet är att jag i alla fall vissa veckor gillar mitt jobb, om än kanske inte min arbetsgivare. Men definitivt vissa kollegor och kunder.
Jag hade slutat för längesen om jag var du. Du har sjukt mycket pengar. Jag sa upp mig på semestern detta år. Med 1M investerat i guld och silver miners som gjort ytterligare 50%, har 500k cash till levnadskostnader utanför börsen.
SvaraRaderaJag är nyss fyllda 40, en son på 10 bast.
Vårt företag såldes till ett danskt bolag förra året. De sa upp 10% av styrkan rakt av. Sen fortsatte de skära och vi som blev kvar fick jobba arslet av oss för att få verksamheten att gå runt. Utan någon form av avlastning planerat i närtid. Då fick jag nog.
Jag är skuldfri och har låga kostnader. Friheten att vara "egen" investerare heltid nu är det bästa jag gjort i karriären.
MVH Richard
50% är en skön utveckling!
RaderaAtt bli uppköpt är lustigt nog nästan aldrig positivt för personalen. Jag har varit med om ett uppköp in i en stor koncern, och det var minst sagt deppigt.